logotyp

Arbitrage österrikiska kapitlet 2018

Författare: Klaus Oblin

Lagar och institutioner

1. Multilaterala konventioner om skiljedom

Är ditt land en avtalsslutande stat i New York-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar? Sedan när har konventionen varit i kraft? Har några förklaringar eller anmälningar gjorts enligt artiklarna I, X och XI i konventionen? Vilka andra multilaterala konventioner om internationella handels- och investeringsarbitrage har ditt land anslutit sig till?

Österrike har ratificerat följande multilaterala konventioner om skiljeförfaranden: New York-konventionen av den 31 juli 1961 (Österrike har gjort en anmälan enligt artikel I.3 om att det endast kommer att erkänna och verkställa skiljedomar som meddelats i andra stater som är avtalsslutande parter i denna konvention), protokollet om skiljeklausuler, Genève, 13 mars 1928, konventionen om verkställighet av utländska skiljedomar, Genève, 18 oktober 1930, Europeiska konventionen om internationell handelsskiljedom (och avtalet om dess tillämpning), 4 juni 1964, och konventionen om reglering av investeringstvister, 24 juni 1971.

2. Bilaterala investeringsavtal

Finns det bilaterala investeringsavtal med andra länder?

Österrike har undertecknat 65 bilaterala investeringsavtal, varav 60 har ratificerats, nämligen med Albanien, Algeriet, Argentina, Armenien, Azerbajdzjan, Bangladesh, Vitryssland, Belize, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kap Verde, Chile, Kina, Egypten, Estland, Etiopien, Georgien, Hongkong, Indien, Iran, Jordanien, Tjeckien, Kroatien, Kuba, Ungern och Österrike, Kuwait, Lettland, Libanon, Libyen, Litauen, Makedonien, Malaysia, Malta, Mexiko, Moldavien, Mongoliet, Marocko, Oman, Paraguay, Filippinerna, Polen, Rumänien, Ryssland, Saudiarabien, Serbien, Slovakien, Slovenien, Sydafrika, Sydkorea, Tadzjikistan, Tunisien, Turkiet, Ukraina, Förenade Arabemiraten, Uzbekistan, Vietnam och Jemen.

Österrike är också part i ett antal andra bilaterala avtal som inte är investeringsavtal, främst med grannländer.

3. Nationell skiljedomslagstiftning

Vilka är de viktigaste inhemska rättskällorna i fråga om inhemska och utländska skiljeförfaranden samt erkännande och verkställighet av skiljedomar?

Den österrikiska lagstiftningen om skiljeförfaranden finns i artiklarna 577-618 i den österrikiska civilprocesslagen. Dessa bestämmelser reglerar både inhemska och internationella skiljeförfaranden.

Erkännandet av utländska domar regleras i de ovannämnda multilaterala och bilaterala avtalen (se frågorna 1 och 2). Verkställighetsförfaranden regleras i den österrikiska verkställighetslagen.

4. Nationella skiljeförfaranden och UNCITRAL

Är din nationella skiljelagstiftning baserad på UNCITRAL:s modellag? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan er nationella skiljelagstiftning och UNCITRAL:s modellag?

Som i de flesta länder återspeglar lagen inte alla aspekter av UNCITRAL:s modellag. De viktigaste dragen har dock införts.

Till skillnad från UNCITRAL:s modellag skiljer den österrikiska lagen inte mellan inhemska och internationella skiljeförfaranden eller mellan kommersiella och icke-kommersiella skiljeförfaranden. Därför gäller särskilda regler för arbets- och konsumentrelaterade frågor (se fråga 45).

5. Obligatoriska bestämmelser

Vilka är de obligatoriska bestämmelser i nationell skiljelagstiftning om förfarandet som parterna inte får avvika från?

Parterna kan fritt komma överens om förfarandereglerna (t.ex. genom att hänvisa till särskilda skiljedomsregler) inom ramen för de tvingande bestämmelserna i CCP. Om parterna inte har kommit överens om några regler, eller om de har fastställt egna regler, måste skiljedomstolen, med förbehåll för de tvingande bestämmelserna i CCP, genomföra skiljedomsförfarandet på det sätt som den anser lämpligt. Bland de obligatoriska reglerna för österrikiska skiljeförfaranden ingår att skiljemännen måste vara och förbli opartiska och oberoende. De måste avslöja alla omständigheter som kan ge upphov till tvivel om deras opartiskhet eller oberoende. Parterna har rätt att behandlas på ett rättvist och jämlikt sätt och att lägga fram sin sak. Ytterligare tvingande regler gäller skiljedomen, som måste vara skriftlig, och de grunder på vilka en skiljedom kan överklagas (se fråga 43).

6. Materiell rätt

Finns det någon regel i er nationella skiljelagstiftning som ger skiljedomstolen vägledning om vilken materiell rätt som ska tillämpas på tvistens sakfrågor?

En skiljedomstol måste tillämpa den materiella lag som parterna har valt, annars måste den tillämpa den lag som den anser vara lämplig. Ett beslut på grunder av skälighet är endast tillåtet om parterna uttryckligen har kommit överens om ett beslut i skälighet (artikel 603 CCP).

7. Skiljedomsinstitut

Vilka är de mest framstående skiljedomsinstitutionerna i ditt land?

Vienna International Arbitral Centre (VIAC) (viac.eu) administrerar internationella skiljeförfaranden enligt sina regler för skiljeförfarande och förlikning (2013), mer kända som Wiens regler. Arvodena till skiljemännen beräknas på grundval av det belopp som är föremål för tvisten. Det finns inga begränsningar när det gäller platsen och språket för skiljeförfarandet.

Wienvarubörsen vid Wienbörsen har en egen skiljedomstol och en egen rekommenderad skiljedomsklausul.

Vissa yrkesorganisationer och kamrar fastställer egna regler eller administrerar skiljeförfaranden, eller båda.

Internationella handelskammaren är direkt närvarande genom sin österrikiska nationella kommitté.

Skiljedomsavtal

8. Skiljbarhet

Finns det några typer av tvister som inte kan avgöras genom skiljedom?

I princip kan alla krav som rör äganderätten prövas genom skiljedom. Krav som inte är upphovsrättsliga är fortfarande möjliga att avgöra om lagen tillåter att tvisten avgörs av parterna.

Det finns vissa undantag inom familjerätten eller för andelslägenheter.

Konsument- och arbetsrättsliga frågor kan endast bli föremål för skiljedom om parterna ingår ett skiljedomsavtal när tvisten har uppstått.

9. Krav

Vilka formella och andra krav ställs på ett skiljedomsavtal?

Ett skiljedomsavtal måste:

  • Parterna måste vara tillräckligt specificerade (de måste åtminstone kunna bestämmas);
  • Det ska vara tillräckligt specificerat vad tvisten gäller i förhållande till ett definierat rättsförhållande (detta måste åtminstone kunna bestämmas och det kan begränsas till vissa tvister eller omfatta alla tvister);
  • tillräckligt specificerar parternas avsikt att tvisten ska avgöras genom skiljedom, vilket utesluter de statliga domstolarnas behörighet, och
  • finnas antingen i en skriftlig handling som undertecknats av parterna eller i telefax, e-post eller annan kommunikation som utbyts mellan parterna och som bevarar beviset för ett avtal.

Det räcker med en tydlig hänvisning till allmänna villkor som innehåller en klausul om förbud.

10. Verkställbarhet

Under vilka omständigheter är ett skiljeavtal inte längre verkställbart?

Skiljeavtal och skiljeklausuler kan ifrågasättas enligt de allmänna principerna i österrikisk avtalsrätt, särskilt på grund av fel, bedrägeri, tvång eller rättsoförmåga. Det råder oenighet om huruvida en sådan prövning ska göras inför skiljedomstolen eller inför en domstol. Om parterna i ett avtal som innehåller en skiljedomsklausul häver sitt avtal anses skiljedomsklausulen inte längre vara verkställbar, såvida inte parterna uttryckligen har kommit överens om att skiljedomsklausulen ska fortsätta att gälla. I händelse av insolvens eller dödsfall är konkursförvaltaren eller den lagliga efterträdaren i allmänhet bunden av skiljedomsavtalet. Ett skiljeavtal är inte längre verkställbart om en skiljedomstol har avkunnat en dom i sakfrågan eller om en domstol har avkunnat en slutlig dom i sakfrågan och avgörandet omfattar alla frågor för vilka skiljeförfarande har avtalats.

11. Tredje part - bunden av skiljedomsavtalet

I vilka fall kan tredje part eller icke-signatörer vara bundna av ett skiljedomsavtal?

Som en allmän princip gäller att endast parterna i skiljeavtalet är bundna av det. Österrikiska domstolar är tveksamma till att binda tredje part till skiljeavtalet. Därför är begrepp som piercing the corporate veil, företagsgrupper och så vidare vanligtvis inte tillämpliga.

En rättslig efterträdare är dock bunden av det skiljedomsavtal som hans eller hennes föregångare har ingått. Detta gäller även insolvensförvaltaren och arvtagaren till en avliden person.

12. Tredje part - deltagande

Innehåller er nationella skiljelag några bestämmelser om tredje parts deltagande i skiljeförfarandet, t.ex. om medverkan eller meddelande från tredje part?

För att en tredje part ska kunna ansluta sig till ett skiljeförfarande krävs normalt ett motsvarande samtycke från parterna, vilket antingen kan vara uttryckligt eller underförstått (t.ex. genom hänvisning till skiljedomsregler som tillåter anslutning). Samtycket kan ges antingen vid den tidpunkt då begäran om medverkan görs eller i ett tidigare skede av själva avtalet. Enligt österrikisk lag diskuteras frågan i stor utsträckning i samband med att en tredje part som har ett intresse av skiljedomsförfarandet ingriper. Här hävdas att en sådan tredjepartsintervenient måste vara part i skiljeavtalet eller på annat sätt underkasta sig domstolens jurisdiktion, och att alla parter, inklusive intervenienten, måste samtycka till interventionen.

Österrikes högsta domstol har ansett att om en tredje part deltar i ett skiljeförfarande mot sin vilja, eller om en skiljedom får bindande verkan för en tredje part, skulle det strida mot artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter om den tredje parten inte har samma rättigheter som parterna (t.ex. rätten att bli hörd).

13. Grupper av företag

Kan domstolar och skiljedomstolar i din jurisdiktion utvidga ett skiljeavtal till att omfatta moder- eller dotterbolag till ett undertecknande företag som inte undertecknat avtalet, under förutsättning att det icke undertecknande företaget på något sätt var involverat i ingåendet, genomförandet eller uppsägningen av det omtvistade avtalet, enligt doktrinen om "företagsgrupper"?

Doktrinen om företagsgrupper erkänns inte i österrikisk lag (se fråga 11).

Skiljedomstolens sammansättning

15. Skiljemännens behörighet

Finns det några begränsningar när det gäller vem som kan agera som skiljeman? Skulle ett avtalsenligt krav på skiljemän baserat på nationalitet, religion eller kön erkännas av domstolarna i din jurisdiktion?

Endast fysiska personer kan utses till skiljemän. I stadgan föreskrivs inga särskilda kvalifikationer, men parterna kan komma överens om sådana krav. Aktiva domare får inte agera som skiljemän enligt den lag som reglerar deras yrke.

16. Skiljemännens bakgrund

Vilka är de regelbundna skiljemännen i din jurisdiktion?

Oavsett om skiljemännen utses av en tillsättningsmyndighet eller av parterna kan det krävas att de har en viss erfarenhet och bakgrund när det gäller den specifika tvisten. Sådana krav kan omfatta yrkeskvalifikationer inom ett visst område, juridisk kompetens, teknisk expertis, språkkunskaper eller att vara av en viss nationalitet.

Många skiljemän är privatpraktiserande advokater, andra är akademiker. I ett fåtal tvister, som huvudsakligen rör tekniska frågor, ingår tekniker och jurister i panelen.

Kvalifikationskrav kan inkluderas i ett skiljeavtal, men det kräver stor försiktighet eftersom det kan skapa hinder i utnämningsprocessen (dvs. en diskussion om huruvida de överenskomna kraven är uppfyllda eller inte).

17. Utnämning av skiljemän i bristfälliga fall

Om parterna inte har kommit överens i förväg, vad är då standardmekanismen för utnämning av skiljemän?

Domstolarna är behöriga att göra de nödvändiga standardbestämningarna, om parterna inte kommer överens om ett annat förfarande och om:

  • den ena parten underlåter att utse en skiljeman;
  • parterna inte kan enas om en ensam skiljeman, eller
  • skiljemännen inte utser sin ordförande.

18. Utmaning och ersättande av skiljemän

På vilka grunder och hur kan en skiljeman ifrågasättas och ersättas? Diskutera särskilt grunderna för att överklaga och ersätta en skiljeman samt förfarandet, inklusive överklaga i domstol. Finns det en tendens att tillämpa eller söka vägledning från IBA:s riktlinjer för intressekonflikter i internationella skiljeförfaranden?

Utmaning av skiljemän

En skiljeman kan endast ifrågasättas om det finns omständigheter som ger upphov till berättigade tvivel om hans eller hennes opartiskhet eller oberoende, eller om han eller hon inte har de kvalifikationer som parterna har kommit överens om. Den part som utsett en skiljeman kan inte åberopa omständigheter som den kände till vid tidpunkten för utnämningen (artikel 588 i CCP).

Avsättning av skiljemän

En skiljeman kan avsättas om han eller hon är oförmögen att utföra sina uppgifter eller om han eller hon inte utför dem inom rimlig tid (artikel 590 i CCP).

Skiljemännen kan avsättas, antingen genom att de ifrågasätts eller genom att deras mandat upphör. I båda fallen är det i slutändan domstolen som beslutar på begäran av en part. Om en skiljemans uppdrag upphör i förtid måste ersättningsskiljemannen utses på samma sätt som den ersatte skiljemannen utsågs.

I ett nyligen avgjort fall behandlade Högsta domstolen grunderna för utmaning genom att analysera de motstridiga åsikterna bland forskare om huruvida, och i vilken utsträckning, utmaning bör tillåtas efter en slutlig dom. I det.

19. Förhållandet mellan parterna och skiljemännen

Vilket är förhållandet mellan parterna och skiljemännen? Beskriv avtalsförhållandet mellan parterna och skiljemännen, neutraliteten hos de av parterna utsedda skiljemännen samt skiljemännens ersättning och kostnader.

Vid ad hoc-arbitrage bör ett skiljemannaavtal ingås som reglerar skiljemännens rättigheter och skyldigheter. Avtalet bör innehålla ett arvodesarrangemang (t.ex. genom hänvisning till en officiell taxa för juridiska arvoden, timtaxor eller på annat sätt) och skiljemännens rätt att få sina utlägg ersatta. Skiljemännens uppgifter omfattar genomförandet av förfarandet samt utarbetandet och undertecknandet av skiljedomen.

20. Skiljemännens immunitet från ansvar

I vilken utsträckning är skiljemännen immuna mot ansvar för sitt agerande under skiljedomsförfarandet?

Om en skiljeman har accepterat sitt uppdrag men sedan vägrar att utföra sina uppgifter i tid eller överhuvudtaget, kan han eller hon hållas ansvarig för den skada som uppstår på grund av förseningen (artikel 594 i CCP). Om en skiljedom har upphävts i ett senare domstolsförfarande och en skiljeman på ett olagligt och försumligt sätt har orsakat parterna skada, kan han eller hon hållas ansvarig. Skiljemännens avtal och skiljedomsinstitutens skiljedomsregler innehåller ofta undantag från ansvar.

Skiljedomstolens behörighet och kompetens

21. Rättegångsförfaranden som strider mot skiljeavtal

Vilket är förfarandet vid tvister om behörighet om ett domstolsförfarande inleds trots ett befintligt skiljeavtal, och vilka tidsfrister gäller för invändningar om behörighet?

Österrikisk lag innehåller inga uttryckliga regler om vilka åtgärder som kan vidtas om ett domstolsförfarande inleds i strid med ett skiljeavtal eller om ett skiljeförfarande inleds i strid med en behörighetsbestämmelse (förutom ett negativt kostnadsbeslut i ett förfarande som inte borde ha inletts från början).

Om en part väcker talan vid en domstol, trots att frågan är föremål för ett skiljeavtal, måste svaranden göra invändningar mot domstolens behörighet innan han eller hon yttrar sig om själva frågan, dvs. vid den första förhandlingen eller i sitt svaromål. Domstolen måste i allmänhet avvisa sådana yrkanden, om svaranden har inväntat mot domstolens behörighet i tid. Domstolen får inte avvisa yrkandet om det fastställs att skiljeavtalet inte finns, inte är giltigt eller är ogenomförbart.

22. Skiljedomstolens behörighet

Vilket är förfarandet för tvister om skiljedomstolens behörighet när skiljeförfarandet har inletts och vilka tidsfrister gäller för invändningar om behörighet?

En skiljedomstol kan besluta om sin egen behörighet antingen i ett separat avgörande eller i det slutliga avgörandet i sak. En part som vill ifrågasätta skiljedomstolens behörighet måste göra denna invändning senast i den första inlagan i ärendet. Utnämningen av en skiljeman eller partens deltagande i utnämningsförfarandet hindrar inte en part från att göra en invändning om behörighet. En försenad invändning får inte beaktas, såvida inte domstolen anser att dröjsmålet är berättigat och godkänner invändningen. Både domstolar och skiljedomstolar kan avgöra behörighetsfrågor.

Skiljeförfarande

23. Plats och språk för skiljedomsförfarandet

Om parterna inte har kommit överens om detta, vad är då standardmekanismen för platsen för skiljedomsförfarandet och språket i skiljedomsförfarandet?

Om parterna inte har kommit överens om en skiljedomsort och om språket för skiljeförfarandet, är det upp till skiljedomstolen att bestämma lämplig plats och språk.

24. Inledande av skiljeförfarandet

Hur inleds ett skiljeförfarande?

Enligt österrikisk lag måste sökanden lämna in en ansökan om ersättning som ska innehålla de fakta som sökanden avser att åberopa och hans eller hennes begäran om ersättning. Yrkandet måste lämnas in inom den tidsperiod som parterna kommit överens om eller som fastställts av skiljedomstolen. Den sökande kan lägga fram relevant bevisning vid det tillfället. Svaranden ska sedan lämna in sitt svaromål.

Enligt Wienreglerna ska käranden lämna in en ansökan till VIAC:s sekretariat. Yttrandet måste innehålla följande information:

  • Parternas fullständiga namn, adresser och andra kontaktuppgifter;
  • en redogörelse för de faktiska omständigheterna och en särskild begäran om gottgörelse;
  • Om den begärda ersättningen inte enbart avser ett visst belopp, det monetära värdet av varje enskild fordran vid tidpunkten för inlämnande av ansökan;
  • uppgifter om antalet skiljemän;
  • Nominering av en skiljeman om en panel med tre skiljemän har avtalats eller begärts, eller en begäran om att skiljemannen ska utses.
  • uppgifter om skiljedomsavtalet och dess innehåll.

25. Hörsel

Krävs det en utfrågning och vilka regler gäller?

Muntliga förhandlingar ska äga rum på begäran av en part eller om domstolen anser det nödvändigt (artikel 598 i CCP och artikel 30 i Wienreglerna).

26. Bevismaterial

Vilka regler är skiljedomstolen bunden av när den fastställer fakta i målet? Vilka typer av bevis tillåts och hur går bevisupptagningen till?

Den österrikiska lagstiftningen innehåller inga särskilda regler om bevisupptagning i skiljeförfaranden. Skiljedomstolarna är bundna av bevisregler som parterna kan ha kommit överens om. I avsaknad av sådana regler är skiljedomstolen fri att ta upp och värdera bevis på det sätt som den anser lämpligt (artikel 599 i CCP). Skiljedomstolarna har befogenhet att utse experter (och att kräva att parterna ger experterna all relevant information eller att de visar upp eller ger tillgång till relevanta handlingar, varor eller annan egendom för inspektion), höra vittnen, parter eller partsföreträdare. Skiljedomstolarna har dock ingen befogenhet att tvinga parter eller vittnen att närvara.

I praktiken ger parterna ofta skiljedomstolarna tillstånd att hänvisa till IBA:s regler för bevisupptagning som vägledning. Om regler som IBA:s regler åberopas, eller om man kommer överens om dem, är räckvidden för utlämnande av bevis ofta större än vid rättegång (som är ganska begränsad enligt österrikisk lag). Skiljedomstolen måste ge parterna möjlighet att ta del av och kommentera den bevisning som lagts fram och resultatet av bevisförfarandet (se artikel 599 i CCP).

27. Domstolarnas medverkan

I vilka fall kan skiljedomstolen begära hjälp av en domstol och i vilka fall kan domstolarna ingripa?

En skiljedomstol kan begära bistånd från en domstol för att:

  • verkställa en interimistisk eller skyddande åtgärd som utfärdats av skiljedomstolen (artikel 593 CCP), eller
  • utföra rättsliga handlingar när skiljedomstolen inte har befogenhet att göra det (tvinga vittnen att närvara, höra vittnen under ed och beordra utlämnande av handlingar), inklusive att begära att utländska domstolar och myndigheter ska utföra sådana handlingar (artikel 602 i CCP).

En domstol kan endast ingripa i skiljeförfaranden om detta uttryckligen föreskrivs i den gemensamma handelsprincipen. Domstolen kan (eller måste) i synnerhet:

  • bevilja interimistiska åtgärder eller skyddsåtgärder (artikel 585 i den gemensamma stadgan);
  • utse skiljemän (artikel 587 i CCP), och
  • besluta om en skiljemans överklagande om:
    • det överenskomna förfarandet för överklagande, eller överklagandet inför skiljedomstolen, inte är framgångsrikt;
    • den ifrågasatta skiljemannen inte avsäger sig sitt ämbete, o
    • den andra parten inte godkänner utmaningen.

28. Konfidentialitet

Säkerställs sekretess?

I CCP finns inga uttryckliga bestämmelser om sekretess i skiljeförfarandet, men parterna kan komma överens om sekretess. I domstolsförfaranden för att upphäva en skiljedom och i talan om fastställande av att en skiljedom existerar eller inte existerar, eller i frågor som regleras av artiklarna 586-591 i CCP (t.ex. överklagande av skiljemän), kan en part begära att domstolen utestänger allmänheten från förhandlingen, om parten kan visa att det finns ett berättigat intresse av att utestänga allmänheten.

Interimistiska åtgärder och sanktionsbefogenheter

29. Interimistiska åtgärder av domstolarna

Vilka interimistiska åtgärder kan domstolar besluta om före och efter det att ett skiljeförfarande har inletts?

Både den behöriga österrikiska domstolen och en österrikisk skiljedomstol har behörighet att bevilja interimistiska åtgärder till stöd för skiljeförfaranden. Parterna kan utesluta skiljedomstolens behörighet för interimistiska åtgärder, men de kan inte utesluta domstolens behörighet för interimistiska åtgärder. Verkställigheten av interimistiska åtgärder är domstolarnas exklusiva behörighet.

Till stöd för penningfordringar kan domstolen bevilja interimistiska åtgärder om det finns skäl att tro att gäldenären skulle förhindra eller försvåra verkställigheten av en senare dom genom att skada, förstöra, gömma eller föra bort sina tillgångar (inklusive avtalsbestämmelser som är skadliga för gäldenären).

Följande åtgärder kan vidtas:

  • Att överlämna pengar eller lös egendom till domstolens förvar;
  • Förbud mot att alienera eller pantsätta lös egendom;
  • Ett beslut om kvarstad på gäldenärens fordringar (inklusive bankkonton);
  • förvaltning av fast egendom, och
  • Ett förbud mot att avyttra eller pantsätta fast egendom som ska registreras i fastighetsregistret.

Till stöd för icke-ekonomiska krav kan domstolen bevilja interimistiska åtgärder som liknar dem som nämns ovan i samband med penningkrav. Sökordrar är inte tillgängliga i civilrättsliga mål.

Förelägganden som utfärdats av en utländsk skiljedomstol (artikel 593 i CCP) eller av en utländsk domstol kan under vissa omständigheter verkställas i Österrike. Verkställighetsåtgärderna måste dock vara förenliga med österrikisk lag.

30. Interimistiska åtgärder som vidtas av en akut skiljeman

Finns det i din nationella skiljelagstiftning eller i reglerna för de inhemska skiljedomsinstitutioner som nämns ovan bestämmelser om att en nödfallsdomare ska utses innan skiljedomstolen bildas?

Den österrikiska lagstiftningen föreskriver inte att det ska finnas någon nödfallsförlikningsman.

31. Skiljedomstolens interimistiska åtgärder

Vilka interimistiska åtgärder kan skiljedomstolen besluta om efter att den har bildats? I vilka fall kan en skiljedomstol besluta om säkerhet för kostnader?

En skiljedomstol har omfattande befogenheter att besluta om interimistiska åtgärder på begäran av en part, om den anser att det är nödvändigt för att säkra verkställigheten av en fordran eller för att förhindra oåterkallelig skada. Till skillnad från interimistiska åtgärder i domstolsförfaranden är en skiljedomstol inte begränsad till en uppsättning uppräknade åtgärder. Dessa åtgärder bör dock vara förenliga med den österrikiska verkställighetslagstiftningen för att undvika svårigheter i verkställighetsskedet. Österrikisk lagstadgad rätt innehåller inga bestämmelser om säkerhet för kostnader i skiljeförfaranden.

32. Skiljedomstolens sanktionsbefogenheter

Har skiljedomstolen enligt er nationella skiljelagstiftning eller enligt reglerna för de nationella skiljedomsinstitut som nämns ovan behörighet att besluta om sanktioner mot parter eller deras ombud som använder sig av "gerillataktik" i skiljeförfarandet? Kan ombud bli föremål för sanktioner av skiljedomstolen eller inhemska skiljedomsinstitutioner?

Skiljedomstolar har stor frihet att besluta om interimistiska åtgärder som ett sätt att hantera gerillataktik. De kan i extrema fall avbryta förfarandet eller till och med avskriva ett skiljeförfarande med förhinder som en sanktion för en parts eller dess rådgivares uppsåtliga felbehandling.

Skiljedomstolen kan också besluta om säkerhet för kostnaderna.

Vidare är det en allmänt accepterad möjlighet att skiljemännen kan dra negativa slutsatser av en parts underlåtenhet att följa tribunalens uppmaningar. Om en part till exempel vägrar att visa upp handlingar kan skiljedomstolen anta att handlingarna innehåller information som skulle äventyra partens ställning.

En annan ganska effektiv åtgärd för att reglera en parts oegentligheter är att tilldela kostnader i det slutliga skadeståndet.

Österrikiska advokater är bundna av yrkesetiska regler när de agerar som ombud i skiljeförfaranden (oavsett om de hålls i Österrike eller utomlands). Utländska advokater som deltar i skiljeförfaranden i Österrike är inte bundna av österrikiska yrkesetiska regler.

Utmärkelser

33. Skiljedomstolens beslut

Om parterna inte kommer överens, är det tillräckligt att skiljedomstolens beslut fattas av en majoritet av alla dess ledamöter eller krävs det enhällighet? Vilka är konsekvenserna för skiljedomen om en skiljeman är oenig?

Om parterna inte har kommit överens om något annat räcker det för att skiljedomen ska vara giltig om den har avkunnats och undertecknats av en majoritet av skiljemännen. Majoriteten måste beräknas på grundval av alla utsedda skiljemän och inte bara de närvarande. Om skiljedomstolen har för avsikt att fatta beslut om skiljedomen utan att alla dess ledamöter är närvarande, måste den i förväg informera parterna om sin avsikt (artikel 604 CCP).

En skiljedom som undertecknats av en majoritet av skiljemännen har samma rättsliga värde som en enhällig skiljedom.

34. Skiljedomstolens beslut

Hur hanterar din nationella skiljelagstiftning avvikande åsikter?

Den österrikiska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om avvikande åsikter. Det finns en kontrovers om huruvida de är tillåtna i skiljeförfaranden.

I ett nyligen avgjort mål om verkställighet av en utländsk skiljedom har Österrikes högsta domstol förklarat att kravet på att bifoga det avvikande yttrandet till skiljedomstolens skiljedom (vilket krav fanns i de tillämpliga skiljedomsreglerna) inte är ett strängt krav enligt österrikisk verkställighetslagstiftning.

35. Krav på form och innehåll

Vilka form- och innehållskrav finns för en utmärkelse?

En skiljedom ska vara skriftlig och undertecknad av skiljemannen eller skiljemännen. Om parterna inte har kommit överens om något annat räcker det att en majoritet av skiljemännen undertecknar skiljedomen. I så fall bör skälet till att några av skiljemännen inte har undertecknat förklaras.

Om parterna inte har kommit överens om något annat, ska skiljedomen också innehålla det rättsliga resonemang som den grundar sig på. Det bör också anges på vilken dag och plats det har utfärdats.

På begäran av en part i skiljedomen ska skiljedomen innehålla en bekräftelse på att den är verkställbar.

36. Tidsfrist för tilldelning

Måste skiljedomen meddelas inom en viss tidsfrist enligt er nationella skiljelagstiftning eller enligt reglerna för de nationella skiljedomsinstitut som nämns ovan?

Den österrikiska lagstiftningen innehåller inga bestämmelser om en specifik tidsperiod inom vilken en skiljedom måste meddelas.

37. Datum för tilldelning

För vilka tidsfrister är datumet för tilldelningen avgörande och för vilka tidsfrister är datumet för tilldelningen avgörande?

Enligt österrikisk statsrätt är datumet för utfärdandet av skiljedomen relevant både för en ansökan till skiljedomstolen om rättelse eller tolkning av skiljedomen, eller både och, eller för att utfärda en kompletterande skiljedom (se fråga 42) och för en eventuell prövning av skiljedomen i domstol (se fråga 43). Om skiljedomstolen rättar skiljedomen på egen hand börjar tidsfristen på fyra veckor för en sådan rättelse att löpa från dagen för skiljedomen (artikel 610.4 CCP).

38. Typer av priser

Vilka typer av skadestånd är möjliga och vilka typer av gottgörelse kan skiljedomstolen bevilja?

Följande typer av skiljedomar är vanliga enligt österrikisk skiljedomslagstiftning: dom om behörighet, interimistisk dom, partiell dom, slutlig dom, dom om kostnader och ändringsdom.

39. Avslutande av förfarandet

På vilket annat sätt än genom en dom kan ett förfarande avslutas?

Ett skiljeförfarande kan avslutas om käranden drar tillbaka sitt yrkande, om käranden inte lämnar in sin stämningsansökan inom den tidsfrist som fastställts av domstolen (artiklarna 597 och 600 i den gemensamma rättegångsbalken), om parterna samtycker till det, om en förlikning ingås (artikel 605 i den gemensamma rättegångsbalken) eller om det har blivit ogenomförbart att fortsätta förfarandet (artikel 608.2.4 i den gemensamma rättegångsbalken). Det finns inga formella krav för ett sådant avslutande.

40. Kostnadsfördelning och kostnadstäckning

Hur fördelas kostnaderna för skiljeförfarandet i skiljedomar? Vilka kostnader är ersättningsbara?

När det gäller kostnader har skiljedomstolarna en större handlingsfrihet och är i allmänhet mer liberala än de österrikiska domstolarna. Skiljedomstolen har ett visst utrymme när det gäller fördelningen av kostnaderna, men måste ta hänsyn till omständigheterna i fallet, särskilt till utgången av förfarandet. Som en tumregel gäller att kostnaderna följer händelsen och bärs av den förlorande parten, men domstolen kan också komma fram till andra slutsatser om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet.

Om kostnaderna inte kvittas mot varandra, och i den mån det är möjligt, måste skiljedomstolen, samtidigt som den beslutar om kostnadsansvaret, också fastställa det belopp som ska ersättas.

I allmänhet kan man också få ersättning för advokatarvoden som beräknas på grundval av timpriser.

41. Ränta

Får ränta på huvudfordringar och kostnader utkrävas och med vilken räntesats?

En österrikisk skiljedomstol skulle i de flesta fall bevilja ränta på det begärda huvudbeloppet, om det är tillåtet enligt den tillämpliga materiella rätten. Enligt österrikisk lag är den lagstadgade räntan för civilrättsliga fordringar 4 procent. Om båda parter är företagare och om försummelsen är klandervärd, tillämpas en rörlig ränta som offentliggörs var sjätte månad av Österrikes nationalbank. För närvarande är den 9,2 procent. För växlar gäller en ränta på 6 procent.

Fördelning och återvinning av kostnader i österrikiska skiljeförfaranden regleras i artikel 609 i CCP. Det finns dock ingen bestämmelse om huruvida ränta kan utdömas för kostnader, och det är därför upp till skiljedomstolen att avgöra detta.

Förfaranden efter utfärdandet av tilldelningen

42. Tolkning och rättelse av domar

Har skiljedomstolen befogenhet att korrigera eller tolka en skiljedom på egen hand eller på parternas initiativ? Vilka tidsfrister gäller?

Parterna kan vända sig till skiljedomstolen för att begära en rättelse (av beräknings-, skriv- eller skrivfel), ett förtydligande eller en kompletterande skiljedom (om skiljedomstolen inte har behandlat alla yrkanden som lagts fram i skiljeförfarandet). Tidsfristen för en sådan begäran är fyra veckor, om inte parterna kommer överens om något annat. Skiljedomstolen har också rätt att korrigera skiljedomen på egen hand inom fyra veckor (en kompletterande skiljedom inom åtta veckor) från den dag då skiljedomen har meddelats.

43. Utmaning av utmärkelser

Hur och på vilka grunder kan en ersättning ifrågasättas och upphävas?

Österrikiska domstolar har inte rätt att pröva en skiljedom i sak. En skiljedom kan inte överklagas. Det är dock möjligt att väcka talan om upphävande av en skiljedom (både skiljedomar om behörighet och skiljedomar i sak) på mycket specifika, snäva grunder, nämligen:

  • Skiljedomstolen har accepterat eller nekat behörighet trots att det inte finns något skiljedomsavtal eller ett giltigt skiljedomsavtal;
  • en part var oförmögen att ingå ett skiljedomsavtal enligt den lag som är tillämplig på den parten;
  • En part har inte kunnat lägga fram sin sak (t.ex. om den inte har fått tillräcklig information om utnämningen av en skiljeman eller om skiljeförfarandet);
  • skiljedomen avser frågor som inte har förutsetts i skiljeavtalet eller som inte omfattas av villkoren i skiljeavtalet, eller avser frågor som går utöver de åtgärder som begärts i skiljeförfarandet - om sådana brister avser en avskiljbar del av skiljedomen, ska denna del upphävas;
  • Skiljedomstolens sammansättning var inte förenlig med artiklarna 577-618 i CCP eller med parternas avtal;
  • Skiljeförfarandet var inte, eller skiljedomen är inte förenlig med de grundläggande principerna i det österrikiska rättssystemet (ordre public-lic).
  • om kraven för att återuppta ett mål vid en nationell domstol i enlighet med artikel 530.1 nr 1-5 i CCP är uppfyllda, till exempel:
    • domen grundar sig på en handling som ursprungligen, eller senare, var förfalskad;
    • domen grundar sig på falska vittnesmål (från ett vittne, en expert eller en part under ed);
    • domen har erhållits av den ena partens företrädare eller av den andra parten genom brottsliga handlingar (t.ex. bedrägeri, förskingring, bedrägeri, förfalskning av en handling eller av särskilt skyddade handlingar, eller av tecken på officiella intyg, indirekt falskt intygande eller autentisering eller undanhållande av handlingar);
    • domen grundar sig på en brottmålsdom som senare har upphävts genom en annan lagakraftvunnen dom, eller
    • Skiljedomen gäller frågor som inte kan bli föremål för skiljedom i Österrike.

Vidare kan en part också ansöka om en förklaring om att en skiljedom existerar eller inte existerar.

44. Överklagandenivåer

Hur många nivåer av överklagande finns det? Hur lång tid tar det i allmänhet innan ett överklagande avgörs på varje nivå? Vilka kostnader uppstår ungefär i varje nivå? Hur fördelas kostnaderna mellan parterna?

I stället för tre processnivåer (förstainstansrätten, appellationsdomstolen och Högsta domstolen) har artikel 615 i CCP ändrats så att beslutet om ett krav som ifrågasätter en skiljedom fattas av endast en rättslig instans.

I artikel 616.1 i den gemensamma stadgan föreskrivs att det förfarande som följer på ett yrkande som ifrågasätter en skiljedom eller ett yrkande som gäller en förklaring om att en skiljedom existerar eller inte existerar är detsamma som det förfarande som tillämpas vid en domstol i första instans. Detta innebär i praktiken att Österrikes högsta domstol måste tillämpa samma processuella regler som en domstol i första instans (t.ex. i samband med bevisupptagning).

45. Erkännande och verkställighet

Vilka krav finns det på erkännande och verkställighet av inhemska och utländska domar, vilka grunder finns det för att vägra erkännande och verkställighet och hur går det till?

Inhemska skiljedomar är verkställbara på samma sätt som inhemska domar.

Utländska domar kan verkställas på grundval av bilaterala eller multilaterala avtal som Österrike har ratificerat, varav New York-konventionen är det överlägset viktigaste rättsliga instrumentet. Den allmänna principen om att ömsesidig verkställighet måste garanteras genom fördrag eller dekret är således fortfarande tillämplig (till skillnad från motsvarande bestämmelser i UNCITRAL:s modellag).

Verkställighetsförfarandet är i huvudsak detsamma som för utländska domar.

46. Verkställighet av utländska domar

Hur förhåller sig inhemska domstolar till verkställighet av utländska skiljedomar som upphävts av domstolarna på skiljedomsorten?

Enligt artikel 5 i New York-konventionen kan erkännande och verkställighet av en utländsk skiljedom vägras om skiljedomen har upphävts eller suspenderats av den behöriga myndigheten i det land där, eller enligt de lagar i vilket, skiljedomen har meddelats.

Österrike är en stat som har undertecknat New York-konventionen och österrikiska domstolar skulle därför i allmänhet vägra att verkställa en sådan dom. Om en skiljedom har upphävts på grund av att den strider mot grunderna för rättsordningen på skiljedomsorten, måste de österrikiska domstolarna dock bedöma om skiljedomen också skulle strida mot grunderna för rättsordningen i Österrike. Om skiljedomen inte strider mot den österrikiska allmänna ordningen skulle österrikiska domstolar troligen verkställa en sådan skiljedom.

47. Verkställighet av beslut som fattas av skiljemän i nödsituationer

Finns det i din nationella skiljelagstiftning, rättspraxis eller de nationella skiljedomsinstitutens regler bestämmelser om verkställighet av beslut av nödfallsförlikningsmän?

I artikel 45 i Wienreglerna föreskrivs ett påskyndat förfarande. Det finns dock inga särskilda regler om verkställighet av beslut som utfärdas i sådana förfaranden av skiljemän som är verksamma i nödsituationer. Samma sak gäller för nationell lagstiftning om skiljeförfaranden (inklusive rättspraxis).

48. Kostnader för verkställighet

Vilka kostnader uppstår för att verkställa domar?

Den vinnande parten har rätt att få ersättning för advokatarvoden från motparten i enlighet med den österrikiska lagen om advokatarvoden (en taxa baserad på det tvistiga beloppet).

Rättegångsavgifterna baseras också på det belopp som är föremål för tvisten. Om huvudbeloppet för den verkställda fordran till exempel uppgår till 1 miljon euro, skulle domstolsavgiften för verkställighet mot lös egendom uppgå till cirka 2 500 euro, medan domstolsavgiften för verkställighet mot fast egendom skulle uppgå till cirka 23 000 euro.

Övriga

49. Påverkan på rättsväsendet

Vilka dominerande drag i ditt rättssystem kan påverka en skiljeman från ditt land?

I österrikiska civilrättsliga och kommersiella förfaranden finns det inget domstolsbeslut om utredning, och möjligheterna att få ett domstolsbeslut om att den andra parten ska lämna ut handlingar är ganska begränsade. I österrikiska skiljedomsförfaranden finns det ingen tendens att använda sig av amerikanska metoder för att ta fram handlingar, men skiljemännen kan besluta om en viss mängd dokumentuttag, beroende på de tillämpliga skiljedomsreglerna och överenskommelsen mellan parterna. Skriftliga vittnesmål är vanliga i skiljeförfaranden. IBA:s regler för bevisupptagning börjar bli populära i skiljeförfaranden.

50. Yrkesmässiga eller etiska regler som är tillämpliga på rådgivare

Finns det särskilda yrkesmässiga eller etiska regler som gäller för advokater i internationella skiljeförfaranden i ditt land? Är bästa praxis i ditt land en återspegling av (eller en motsägelse till) IBA:s riktlinjer för partsrepresentation i internationella skiljeförfaranden?

Nej.

51. Finansiering från tredje part

Är tredjepartsfinansiering av skiljedomskrav i din jurisdiktion föremål för restriktioner i lagstiftningen?

Tredjepartsfinansiering har blivit vanligt i Österrike. Finansiären står för processkostnaderna och får en del av det återvunna beloppet. Högsta domstolen har ännu inte fattat beslut om giltigheten av sådana arrangemang. Det är inte helt klart om och i vilken utsträckning förbudet för advokater att ta emot arvoden på procentuell basis också skulle kunna tillämpas på sådan finansiering.

52. Reglering av verksamheten

Vilka särdrag finns i din jurisdiktion som en utländsk advokat bör känna till?

Enligt österrikisk skattelagstiftning (genomförandeförordningarna (EG) nr 1798/2003 och nr 143/2008) behöver skiljemän som är etablerade i Österrike inte ta ut moms om den återbetalande parten är en "beskattningsbar person" enligt nämnda förordning och har sitt säte utanför Österrike, men inom EU.