Österrike: Skiljeförfarandenas framtid efter Brexit-övergångsperioden
Författare: Sharon Schmidt
Även om 2020 har närmat sig sitt slut, vilket markerar slutet på övergångsperioden för brexit, kvarstår osäkerheten om framtiden för handelsförbindelserna mellan EU och Storbritannien. Med det troliga införandet av gränskontroller och ytterligare tullar, som dessutom förvärras av de ökade riskerna i samband med COVID-19-pandemin, är oron för potentiella störningar i leveranskedjan och stigande utrustningskostnader stor. Samtidigt med dessa förändrade handelsvillkor finns det utsikter till en ökning av antalet rättstvister, särskilt när det gäller verkställbarheten av rättsliga bestämmelser, domstolsbeslut och gränsöverskridande avtal.
I den här artikeln undersöks om, och i så fall hur, Brexit kan påverka skiljedomsförfaranden i EU och Storbritannien. Den kommer först att undersöka vilken inverkan Storbritanniens utträde ur EU har på verkställbarheten och erkännandet av skiljedomar. Vidare kommer den att ta upp hur Brexit kan göra det möjligt för engelska domstolar att bevilja anti-suit injunctions i samband med förhandlingar inför nationella domstolar i medlemsstaterna. Slutligen syftar artikeln till att bedöma effekten av Storbritanniens utträde ur EU på skiljedomsmarknaden i stort, särskilt med tanke på de upplevda fördelar som den senare kan erbjuda parterna jämfört med domstolsförfaranden när de försöker lösa gränsöverskridande handelstvister.
Erkännande och verkställbarhet av skiljedomar
Internationella skiljeförfaranden kommer i stort sett inte att påverkas av Storbritanniens utträde ur EU. New York-konventionen (nedan kallad konventionen)1 kommer att fortsätta att vara det viktigaste instrumentet för verkställighet och erkännande av internationella skiljedomar.2
Eftersom konventionen är ett instrument för internationell privaträtt snarare än för EU-rätt är den inte beroende av EU-medlemskap. Genom att den har företräde framför Bryssel I-förordningen ("Brysselförordningen")3 När det gäller verkställighet och erkännande av skiljedomar styrs alla förfaranden av konventionens bestämmelser och relevant nationell lagstiftning.4 Med 166 avtalsslutande stater som parter kan skiljedomar verkställas globalt, vilket innebär att skiljedomar inte påverkas av upplösningen av det tidigare förhållandet mellan Storbritannien och EU.
Svårigheter kan dock uppstå när det gäller begreppet allmän ordning, som enligt artikel V.2 b i konventionen kan åberopas som en grund för att vägra erkännande av skiljedomar om det anses vara oförenligt med respektive nationellt allmänintresse.
Förbud mot stämning
Även om ett föreläggande mot stämning (ASI) är ett vanligt förekommande begrepp i civilrättsliga länder, är det fortfarande ett främmande begrepp i civilrättsliga länder. Eftersom det är ett verktyg som gör det möjligt för inhemska domstolar att hindra en motpart från att inleda eller fortsätta att driva ett rättsligt förfarande i ett annat forum, kan det påverka förloppet av en tvist utomlands i hög grad.5 I motsats till de engelska domstolarna, som har visat en tendens att upprätthålla befintliga skiljeavtal genom ASI, har Europeiska unionens domstol (CJEU) länge intagit en motsatt hållning och ansett att de är oförenliga med EU-rätten.6
I målet Turner mot Grovit (mål C-159/02),7 prövade EU-domstolen om en ASI som utfärdats av den engelska domstolen i första instans mot ett spanskt förfarande var giltig om det hade väckts i ond tro. EU-domstolen ansåg att "de behörighetsregler som [1968 års Brysselkonvention]8 är gemensamma för alla domstolar i de fördragsslutande staterna [och måste] tolkas och tillämpas med samma auktoritet av var och en av dem" (punkt 25). Eftersom utfärdandet av en ASI undergräver en kärandes rätt att väcka talan måste det "betraktas som ett ingrepp i den utländska domstolens behörighet, vilket i sig är oförenligt med konventionens system" (punkt 27).
I målet Allianz SpA mot West Tankers (C-185/07),9 bekräftade EU-domstolen att: Det är oförenligt med [Brysselförordningen] för en domstol i en medlemsstat att utfärda ett föreläggande för att hindra en person från att inleda eller fortsätta ett förfarande vid domstolarna i en annan medlemsstat på grund av att ett sådant förfarande skulle strida mot ett skiljeavtal (punkt 19). Att göra en ASI giltig skulle "med nödvändighet innebära att den domstolen berövas befogenheten att besluta om sin egen behörighet enligt [Brysselförordningen]" (punkt 28). Det är snarare en allmän princip att "varje domstol vid vilken talan väcks själv avgör, enligt de regler som är tillämpliga på den, om den är behörig att avgöra den tvist som den har framför sig" (punkt 29).
Detta resonemang fortsatte att tillämpas i Gazprom OAO mot Republiken Litauen (Mål C-536/13),10 i vilken EU-domstolen betonade att Brysselförordningen "ska tolkas så att den inte utgör hinder för att en domstol i en medlemsstat erkänner och verkställer, eller vägrar att erkänna och verkställa, en skiljedom som förbjuder en part att väcka vissa anspråk vid en domstol i den medlemsstaten, eftersom förordningen inte reglerar erkännandet och verkställigheten i en medlemsstat av en skiljedom som utfärdats av en skiljedomstol i en annan medlemsstat" (punkt 44).
I de ovannämnda besluten betonas ofta principerna om ömsesidigt förtroende och tillit mellan EU:s medlemsstater och de återspeglar en ökad vilja att upprätthålla klausuler om exklusiv behörighet. I och med Storbritanniens utträde ur EU kommer EU-domstolen inte att kunna inskränka de engelska domstolarnas befogenhet att ge verkan åt ASI-klausuler, vilket kan göra London till en potentiellt ännu mer attraktiv plats för skiljeförfaranden i framtiden.
Skiljedomsförfarandets fortsatta betydelse
Skiljeförfaranden har länge ansetts vara en av de mest effektiva och ändamålsenliga metoderna för att lösa internationella tvister inom en rad olika sektorer (t.ex. byggnads- eller energiindustrin) och kommer även i fortsättningen att vara den bästa metoden för att lösa gränsöverskridande handelstvister, inte minst av följande skäl:
1. Verkställbarhet
Med utgångspunkt i ovanstående kommer skiljedomar även fortsättningsvis att kunna verkställas genom New York-konventionen, som är internationellt tillämplig. Dessutom drar London nytta av sin långa historia som ett centrum för att lösa kommersiella tvister mellan olika jurisdiktioner. Ingen av de egenskaper som hittills har bidragit till Londons framgång som säte för skiljeförfaranden, t.ex. Arbitration Act 1996, det engelska rättsväsendets rykte om opartiskhet etc., kommer troligen att försämras av Brexit.
2. Snabbhet och lätthet att lösa problem
Skiljeförfarandet ger parterna möjlighet att fatta beslut om förfarandet, vilket bidrar till att effektivisera processen och minska avgifterna, bland annat:
- Införande av bestämmelser om opt-out;
- Begränsning av produktionen av handlingar;
- Beslut om användning av teknik;
- Val av individuell skiljedomare eller teknisk expert;
- Sammanläggning eller konsolidering medför betydande fördelar, t.ex. tidsbesparingar och att alla parter är bundna av domen.
3. Neutralitet och slutgiltighet
En vanligt förekommande fördel med att välja skiljeförfarande är att skiljedomar är slutgiltiga och kan endast ifrågasättas på begränsade grunder, dvs. på grund av att de är otillbörliga i förfarandet. Detta är särskilt attraktivt av säkerhetsskäl och för att minimera möjligheterna att överklaga. Skiljedomarnas bindande karaktär har uttryckligen införlivats i ett antal skiljedomsregler, nämligen
- Artikel 28.6 i Internationella handelskammarens regler;11
- Artikel 27.1 i American Arbitration Association International Arbitration Rules;12
- Artikel 26.9 London Court of International Arbitration Rules;13
- Artikel 34.2 i FN:s kommission för internationell handelsrätt, skiljedomsregler. 14
Det är av dessa skäl som skiljedomsförfarandenas popularitet väntas förbli intakt även nu när återkallelseperioden har löpt ut.
Slutsats
Brexit kommer inte att ha någon omedelbar inverkan på skiljeförfaranden. Detta beror till stor del på att skiljedomar även i fortsättningen kommer att kunna verkställas via New York-konventionen eftersom de inte regleras av Brysselförordningen.
Det internationella skiljedomsförfarandet i sig har länge visat sig vara ett lämpligt alternativ till rättstvister och kommer att fortsätta att vara det i framtiden. Med tanke på Londons historia som ett dominerande säte för skiljeförfaranden och de engelska domstolarnas vilja att stödja skiljeförfaranden är det osannolikt att skiljeförfarandenas popularitet kommer att minska inom den närmaste tiden.
Fotnoter
1 Konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar (New York, 1958).
2 Convention, NewYork. "Konventet i New York." New York Arbitration Convention, www.newyorkconvention.org/.
3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.
4 Varapnickas, T. [2018] Brexit och skiljeförfaranden: Vad händer härnäst? Konferenshandlingar från den femte internationella konferensen för doktorander och unga forskare. Tillgänglig på: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3121532 [besökt 30.12.2020].
5 Bermann, G. A. [1990] The Use of Anti-Suit Injunctions in International Litigation, 28 COLUM. J. TRANSNAT'L. L. 589 Tillgänglig på: https://scholarship.law.columbia.edu/faculty_scholarship/2105 [besökt 01.01.2021].
6 Rodgers, James och Simon Goodall. "Hur kommer Brexit att påverka skiljeförfaranden i England och Wales?" Hur kommer Brexit att påverka skiljeförfaranden i England och Wales? , Norton Rose Fulbright, september 2016, www.nortonrosefulbright.com/en-gb/knowledge/publications/a655ac50/how-will-brexit-impact-arbitration-in-england-and-wales.
7 Tillgänglig på: http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?language=en&num=C-159/02.
8 Konventionen om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel 1968), tillgänglig på följande adress: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=CELEX%3A41968A0927%2801%29.
9 Tillgänglig på: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A62007CJ0185.
10 Tillgänglig på: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A62013CJ0536.
11 Tillgänglig på: https://iccwbo.org/dispute-resolution-services/arbitration/rules-of-arbitration/.
12 Tillgänglig på: https://www.intracen.org/International-Arbitration-Rules-of-the-American-Arbitration-Association-2001/.
13 Tillgänglig på: https://www.lcia.org/Dispute_Resolution_Services/lcia-arbitration-rules-2020.aspx#Article%2026.
14 Tillgänglig på: https://uncitral.un.org/sites/uncitral.un.org/files/media-documents/uncitral/en/arb-rules-revised-2010-e.pdf.
Innehållet i denna artikel är avsett att ge en allmän vägledning i ämnet. Specialister bör rådfrågas om dina specifika omständigheter.